Har förlorat mitt körkort. Igen. Hann ha det i typ åtta månader. Och vad jag njöt. Fick ett jävla epilepsi-anfall. Igen. Fast nu fick jag bara ett litet. Men de kallar det partialt anfall, så det spelar ingen roll. Jag ville inte åka in till sjukhuset, vill aldrig åka in dit, blir ju av med mitt körkort då, och hela mitt liv bygger ju på det. Kan rida på grund av det, kan jobba på grund av det. Nu har jag sagt till hon jag rider hos att jag inte kan fortsätta och här lär jag väl inte få jobba kvar så länge till. Men min mamma som aldrig blir arg om man inte har gjort något jättejättedumt och det var länge sedan jag gjorde så dumma saker, sa att det var icke förhandlingsbart! Så hon ringde och styrde upp och jag fick ligga där och vänta på en ambulans. Men jag ville inte att detta skulle hända! Och jag ville aldrig åka till sjukhuset.
Jag vet, att jag kan köra ihjäl någon annan. Men vill inte riktigt tro det. För då är det för hemskt för att vara sant. Tänk om jag var ute och körde denna gången. Det var jag nästan, hann precis komma innanför dörren så satte det igång. Jävla skit. Fan jävla skit. Och kände det redan i början av körningen. Men ville bara komma hem, så trodde jag att det skulle lugna sig. Men blir så ofri. Och har man vant sig vid att ha bil så lever man ju därefter också. Typ som att åka till stallet, dit det inte går några bussar. Helvete.
fredag 10 juni 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)