Nu mår jag mycket bättre. Alltså har fortfarande grymt ont men har lyckats sluta med morfinet. Och kan stå! Och kan ta fram tillexempel filmjölken själv som jag brukar äta till frukost med hjälp av en påse, så att jag ändå kan hoppa på mina förbannade kyckor. Så nog har jag gjort framsteg!
Fick en fin present av söta Helena idag. En jättefin teckning och ett jättesött halsband som hennes dotter hade gjort! Och ett gulligt brev av Helena. Tack! Du anar inte vad sånt kan betyda när man ligger och har ont och knappt kan röra sig.
Nu ska vi dricka kaffe!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
vad trevligt och snällt av henne!! Bra att du gör framsteg också! Sitter och väntar på att Vilton ska vakna, han har sovit väldigt länge nu :)
SvaraRaderakram!