Nu känner jag att det var alledes för länge sen jag skrev. Men har inte mått så bra. Det har varit ett långt år i år. Nu sitter jag och skriver det här med vänster hand. Och det är inte allt jag får göra med vänster hand. Kan inte skära någonting, inte ens ta en fika utan att de beräkringarna finns med - jag kan fan inte göra något med höger hand! Och det är nog så jobbigt. Sen är det sjukgymnast och arbetsterapeut. Egentligen så skulle jag behöva en logoped oxå men finns inte på Öland.
Men sluttjatate om mig..
"Maybe, maybe it's the clothes we wear,
The tasteless bracelets and the dye in our hair,
Maybe it's our kookiness,
Or maybe, maybe it's our nowhere towns,
Our nothing places and our cellophane sounds,
Maybe it's our looseness,
But we're trash, you and me,
We're the litter on the breeze,
We're the lovers on the streets,
Just trash, me and you,
It's in everything we do,
It's in everything we do..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Anna,har läst din text. Skulle vilja krama om dig, säga till digatt allt kommer att bli bra. Men det är något som är okänt. Du är för vuxen för att tro på vänligt eller snällt skitsnack.
SvaraRaderaDu har råkat ut för killar som visserligen har vissa förtjänster, men som är dåliga för dig. och nu detta.
Men du ger inte upp.
Du är en oerhört stark människa, Anna. Beundrar dig väldigt mycket.
Du sprider glädje omkring dig var du än går. Bara genom att finnas i den gör du den lite ljusare. Fortsätt kämpa, Anna. Världen är skönare med dig i den.